absolutfanny

När jag fortfarande var en liten unge på bara något år lyckades jag slå i min ena framtand i trappräcket i huset i Kiruna när jag satt i mammas famn. Vi har händelsen på film och ändra fram tills det att jag tappade mina tänder gick jag runt med en grön framtand.

 

I fyran fick jag min första tandställning som jag hade i drygt två år kanske.

 

När jag gick i 6an var jag på badhuset i Gällivare med några kompisar och badade. Vi skulle hoppa från den lägsta trampolinen men badvakten kom och sa att vi bara fick vara en och en på trampolinen, så duktig som jag var klev jag ner.... och halkade på trappsteget. Jag slog framtänderna i golvet och de flesta vet väl vad badhus har för golv... Halva framtanden slogs ut och hela golvet fylldes med blod från min mun. Efter det var jag ömm i munnen flera veckor och kunde inte äta.

 

I 8an (tror jag det var) fick jag min andra tandställning. En nattandställning och efter drygt ett år blev jag av med den.

 

Förra året slog jag i andra framtanden (inte lika brutalt som på badhuset) och en kant av tanden lossnade.

 

Innan vi fick sommarlov lossnade fyllningen från ena framtanden och i slutet av sommarlovet lossnade fyllningen från den andra.

 

Och i höst ska jag troligtvis få en ny tandställning.

 

 

Ja, mina tänder har varit med om mycket och har varit fula, snea, fläckiga och missfärgade hela mitt liv. Så länge jag kan minnas har jag haft överbett (därför det olika tandställningarna) och jag har alltid gått runt med två kanintänder till framtänder. "A smile is the best makeup any girl can wear" är ett citat som jag tycker stämmer så otroligt bra. Människor som ler är så otroligt vackert, och jag brukar ofta spana in andras leenden. Åh, ett vackert leende gör så mycket!

 

Jag tycker själv om att vara glad, skratta och le, men i vissa situationer känns det bara jobbigt att le. Jag vill inte alltid skratta för då vet jag att man kommer få se mina tänder och hur många gånger har inte folk frågat mig vad jag har för fläck på framtanden? Jag vet faktiskt inte vad det är för fräck, den bara är där och har alltid varit där och jag är mycket medveten om att den är där. Samma gäller min stora glugg, dock har jag under det senaste året börjat gilla min glugg och skulle faktiskt inte vilja ta bort den nå mer, den är bara så "jag". Alla har vi komplex över våra kroppar och även om jag inte är dendär extrema som står framför spegeln och pekar ut alla mina fel så har mina tänder alltid sänkt mitt självförtroende. Jag har märkt att så fort jag träffar nya människor står jag ofta med handen för munnen för att jag skäms så mycket. Så fort någon nämner något om mina tänder skäms jag. Mina vänner är vana med hur jag ser ut och de bryr sig inte och då gör inte jag heller det. Men åh, jag har alltid drömt om att ha ett fint leende och jag vet att jag kommer fixa mina tänder i framtiden.

 

Som jag nämnde har fyllningen i mina framtänder lossnat i sommras och idag gick jag till tandläkaren för att fixa det. Jag tänkte att jag föreslår att de kan slipa ner dem istället för att fylla dem (vilket jag gjort varje gång) men förväntade att tandläkaren skulle vara lika sur som vanligt och säga att det inte går. Men det hände faktiskt inte idag, idag jag hamnade hos en jätte duktig tandläkare som var otroligt trevlig och tillmötesgående och tyckte att mitt förslag var en bra idé! Så hon slipade faktiskt ner mina kanintänder istället för att fylla på dem! Vet ni hur mycket det gjorde min dag!?

 

Visst, tänderna är fortfarande lite ojämna och långa och jag har fortfarande mitt överbett och fläcken på ena tanden, mina tänder är långt i från perfekta men det blev faktiskt ganska stor skillnad, jag märker det i alla fall. Inte nog med att tänderna var trasiga och fläckiga innan, de var dessutom ojämna, kantiga och bara hemska att se på. Jag är jätte nöjd med resultatet och nu kan jag för första gången i mitt liv le utan att skämmas. Jag är SÅ JÄVLA GLAD att jag hamnade i händerna på en duktig tandläkare idag.

 

Före (fager bild jag vet haha)